Sverige har en lång kust där vindarna är starka och har därför mycket goda förutsättningar för vindkraft. Vindkraften har också vuxit kraftigt de senaste åren och levererar 14 procent av den el vi använder i Sverige.

Under det senaste året har den svenska vindkraften producerat 20,1 terawattimmar el. Det är första gången vindkraften passerat 20 terawattimmar och det nya rekordet innebär att vindkraften nu står för 14 procent av den svenska elanvändningen. Den här andelen väntas öka till drygt 25 procent år 2022.

För ett decennium sedan fanns det enbart några hundra vindkraftverk i Sverige. I inledningen av 2018 var det knappt 3500 stycken och det finns vindkraftverk i stora delar av landet. Främst finns de längs kusterna och på andra ställen med bra vind och det byggs ofta flera vindkraftverk tillsammans i en vindkraftspark.

Vindkraftverk kan byggas både på land och till havs och länge var Sveriges största vindkraftspark den havsbaserade parken Lillgrund en bit söder om Öresundsbron. Den har 48 vindkraftverk och en sammanlagd årsproduktion på cirka 330 gigawattimmar. 2017 blev vindkraftparken i Blaiken fullt utbyggd och dess 99 kraftverk med en installerad effekt på 247,5 megawatt är Sveriges största. Men i Markbygden utanför Piteå byggs en ännu större vindkraftpark som slutligen kommer att bestå av totalt 1101 turbiner. Om några år kommer området enligt prognos att stå för 6 procent av Sveriges elproduktion och generera ungefär 8-12 terawattimmar per år.

Teknikutvecklingen inom vindkraft går mycket fort. Vi ser nu högre torn och större, effektivare turbiner. Skälet till att göra vindkraftverken större är att de kan producera betydligt mer el trots att bladen roterar långsammare än på små verk.

Utmaningen med vindkraft är naturligtvis att vinden varierar och när det inte blåser måste elen komma någon annanstans ifrån. Men Sverige har unika förutsättningar att klara av den här fluktuationen på grund av att vi har mycket vattenkraft, som är reglerbar där vattnet kan lagras i dammar och användas för elproduktion vid tidpunkter när det inte blåser. Under den kallare delen av året blåser det mer vilket gör att vindkraften producerar som bäst när elen behövs som mest.

Vindkraft i världen

Antalet vindkraftverk har globalt ökat kraftigt de senaste åren och utan dem hade utsläppen av växthusgaser från elproduktion varit större. Enligt Global Wind Energy Council var drygt 530 gigawatt installerat i slutet av år 2017.

I Europa är det Tyskland och Spanien som har mest vindkraft räknat i installerad effekt. Kina är den globala ledaren som har över en tredjedel av världens installerade vindkraftskapacitet. I vårt grannland Danmark kommer mer än 40 procent av all elproduktion från vindkraft vilket är den högsta andelen i världen.

Vertikalaxlade vindkraftverk

Vertikalaxlade vindkraftverk har vissa fördelar i jämförelse med traditionella och horisontella vindkraftverk. Ett vertikalt vindkraftverk har kapacitet att producera mer energi tidigare och jämnare än ett horisontell vindkraftverk då det inte behöver söka upp vindriktningen. Det här gör dem också mindre känsliga för turbulent vind. Den här typen av vindkraftverk kan även ha en tystare och jämnare gång och ett relativt lågt varvtal men samtidigt ett högt vridmoment som gör att de producerar mer energi än motsvarande horisontella vindkraftverk i lägre vindhastigheter.

En annan fördel är att de här systemen använder sig av direktdrivna generatorer vilket gör att de saknar växellåda. Det här gör att de är billigare att underhålla. Bladen är lättare att upptäcka för fåglar och fladdermöss vilket gör det lättare att undvika kollisioner.

Det pågår forskning på vertikalaxlade vindkraftverk i bland annat Uppsala och sedan december 2011 kör Falkenberg Energi i samarbete med Vertical Wind långtidstester av ett vertikalaxlat vindkraftverk vid Torsholm, Falkenberg.

Svenska SeaTwirl bygger flytande vertikalaxlade vindkraftverk.
Svenska SeaTwirl bygger flytande vertikalaxlade vindkraftverk.

Svenska SeaTwirl utvecklar flytande vertikalaxlade vindkraftverk för drift till havs. Bolaget planerar att bygga en prototyp på en megawatt, som väntas stå klar 2020 utanför Norges kust. Fördelarna är dels pris, att de kan fungera med enklare flyt-plattformar och att de inte kräver växellådor. De kan även byggas lägre vilket gör de enklare att reparera och underhålla.