Sverige har en lÄng kust dÀr vindarna Àr starka och har dÀrför mycket goda förutsÀttningar för vindkraft. Vindkraften har ocksÄ vuxit kraftigt de senaste Ären och levererar 14 procent av den el vi anvÀnder i Sverige.

Under det senaste Äret har den svenska vindkraften producerat 20,1 terawattimmar el. Det Àr första gÄngen vindkraften passerat 20 terawattimmar och det nya rekordet innebÀr att vindkraften nu stÄr för 14 procent av den svenska elanvÀndningen. Den hÀr andelen vÀntas öka till drygt 25 procent Är 2022.

För ett decennium sedan fanns det enbart nÄgra hundra vindkraftverk i Sverige. I inledningen av 2018 var det knappt 3500 stycken och det finns vindkraftverk i stora delar av landet. FrÀmst finns de lÀngs kusterna och pÄ andra stÀllen med bra vind och det byggs ofta flera vindkraftverk tillsammans i en vindkraftspark.

Vindkraftverk kan byggas bĂ„de pĂ„ land och till havs och lĂ€nge var Sveriges största vindkraftspark den havsbaserade parken Lillgrund en bit söder om Öresundsbron. Den har 48 vindkraftverk och en sammanlagd Ă„rsproduktion pĂ„ cirka 330 gigawattimmar. 2017 blev vindkraftparken i Blaiken fullt utbyggd och dess 99 kraftverk med en installerad effekt pĂ„ 247,5 megawatt Ă€r Sveriges största. Men i Markbygden utanför PiteĂ„ byggs en Ă€nnu större vindkraftpark som slutligen kommer att bestĂ„ av totalt 1101 turbiner. Om nĂ„gra Ă„r kommer omrĂ„det enligt prognos att stĂ„ för 6 procent av Sveriges elproduktion och generera ungefĂ€r 8-12 terawattimmar per Ă„r.

Teknikutvecklingen inom vindkraft gÄr mycket fort. Vi ser nu högre torn och större, effektivare turbiner. SkÀlet till att göra vindkraftverken större Àr att de kan producera betydligt mer el trots att bladen roterar lÄngsammare Àn pÄ smÄ verk.

Utmaningen med vindkraft Àr naturligtvis att vinden varierar och nÀr det inte blÄser mÄste elen komma nÄgon annanstans ifrÄn. Men Sverige har unika förutsÀttningar att klara av den hÀr fluktuationen pÄ grund av att vi har mycket vattenkraft, som Àr reglerbar dÀr vattnet kan lagras i dammar och anvÀndas för elproduktion vid tidpunkter nÀr det inte blÄser. Under den kallare delen av Äret blÄser det mer vilket gör att vindkraften producerar som bÀst nÀr elen behövs som mest.

Vindkraft i vÀrlden

Antalet vindkraftverk har globalt ökat kraftigt de senaste Ären och utan dem hade utslÀppen av vÀxthusgaser frÄn elproduktion varit större. Enligt Global Wind Energy Council var drygt 530 gigawatt installerat i slutet av Är 2017.

I Europa Àr det Tyskland och Spanien som har mest vindkraft rÀknat i installerad effekt. Kina Àr den globala ledaren som har över en tredjedel av vÀrldens installerade vindkraftskapacitet. I vÄrt grannland Danmark kommer mer Àn 40 procent av all elproduktion frÄn vindkraft vilket Àr den högsta andelen i vÀrlden.

Vertikalaxlade vindkraftverk

Vertikalaxlade vindkraftverk har vissa fördelar i jÀmförelse med traditionella och horisontella vindkraftverk. Ett vertikalt vindkraftverk har kapacitet att producera mer energi tidigare och jÀmnare Àn ett horisontell vindkraftverk dÄ det inte behöver söka upp vindriktningen. Det hÀr gör dem ocksÄ mindre kÀnsliga för turbulent vind. Den hÀr typen av vindkraftverk kan Àven ha en tystare och jÀmnare gÄng och ett relativt lÄgt varvtal men samtidigt ett högt vridmoment som gör att de producerar mer energi Àn motsvarande horisontella vindkraftverk i lÀgre vindhastigheter.

En annan fördel Àr att de hÀr systemen anvÀnder sig av direktdrivna generatorer vilket gör att de saknar vÀxellÄda. Det hÀr gör att de Àr billigare att underhÄlla. Bladen Àr lÀttare att upptÀcka för fÄglar och fladdermöss vilket gör det lÀttare att undvika kollisioner.

Det pÄgÄr forskning pÄ vertikalaxlade vindkraftverk i bland annat Uppsala och sedan december 2011 kör Falkenberg Energi i samarbete med Vertical Wind lÄngtidstester av ett vertikalaxlat vindkraftverk vid Torsholm, Falkenberg.

Svenska SeaTwirl bygger flytande vertikalaxlade vindkraftverk.
Svenska SeaTwirl bygger flytande vertikalaxlade vindkraftverk.

Svenska SeaTwirl utvecklar flytande vertikalaxlade vindkraftverk för drift till havs. Bolaget planerar att bygga en prototyp pÄ en megawatt, som vÀntas stÄ klar 2020 utanför Norges kust. Fördelarna Àr dels pris, att de kan fungera med enklare flyt-plattformar och att de inte krÀver vÀxellÄdor. De kan Àven byggas lÀgre vilket gör de enklare att reparera och underhÄlla.