Mellan 1990 och 2017 minskade Sverige utslÀppen av vÀxthusgaser med 26 procent . Under samma period ökade Sveriges BNP per capita med över 50 procent och vi gick frÄn att vara 8,6 till 10,1 miljoner invÄnare. De totala utslÀppen av vÀxthusgaser 2017 var 52,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket Àr cirka 0,1 procent av de globala utslÀppen.

Sett till det officiella mÄttet, territoriella utslÀpp, Àr Sverige ett föregÄngsland. Vi Àr en av fÄ nationer som minskar vÄra utslÀpp per capita samtidigt som det ekonomiska vÀlstÄndet ökar. KoldioxidutslÀpp per svensk och Är Àr 4,5 ton vilket Àr betydligt lÀgre Àn OECD och EU-genomsnittet (EU-28) pÄ 6,8 ton och nÄgot lÀgre Àn vÀrldsgenomsnittet pÄ 4,8 ton.

Sveriges utslÀpp av vÀxthusgaser Àr alltsÄ bland de lÀgsta inom EU och OECD oavsett om vi rÀknar utslÀpp per person eller utslÀpp som andel av BNP. Detta beror i första hand pÄ att Sverige kraftigt minskat andelen fossila brÀnslen i energisystemet sedan 1970-talet. Den stora andelen elanvÀndning, framförallt inom basindustrin, har bidragit till lÄga utslÀpp i mÄnga sektorer eftersom elproduktionen Àr baserad pÄ vatten- och kÀrnkraft som inte ger upphov till direkta koldioxidutslÀpp. Det hÀr gör ocksÄ att den svenska exportindustrin Àr en av de mest miljövÀnliga i vÀrlden med jÀmförelsevis mycket lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser.

UtslÀpp uppdelat pÄ samhÀllssektorer

Delar vi upp utslÀppen av vÀxthusgaser per samhÀllssektor ser vi att industri och inrikes transporter Àr de största utslÀppskÀllorna. Totalt slÀpper de ut cirka 17 miljoner ton vardera. Inom inrikes transporter Àr det vÀgtrafiken som stÄr för den största delen, cirka 93 procent. UtslÀppen frÄn inrikes transporter var tre procent lÀgre under 2017, jÀmfört med 2016, men ökade nÄgot under 2018.

UtslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser frĂ„n Sveriges el- och vĂ€rmeproduktion Ă€r relativt smĂ„, vilket sĂ€rskiljer oss frĂ„n de flesta andra lĂ€nder. Anledningen till detta Ă€r att svensk el nĂ€stan uteslutande produceras med vattenkraft och kĂ€rnkraft, men en allt större del produceras ocksĂ„ med vindkraft och biobrĂ€nsle. Även fjĂ€rrvĂ€rmen Ă€r idag nĂ€stan helt fri frĂ„n fossila brĂ€nslen. Idag domineras fjĂ€rrvĂ€rmeproduktionen istĂ€llet nĂ€stan uteslutande av avfall, biobrĂ€nslen, spillvĂ€rme och vĂ€rmepumpar. I vĂ„r omvĂ€rld Ă€r det dĂ€remot mycket vanligt att el- och vĂ€rmeproduktionen baseras pĂ„ fossila brĂ€nslen.

Globalt sett Àr avskogning en mycket viktig kÀlla till utslÀpp av vÀxthusgaser. Skogsavverkning som sker utan en ansvarsfull skogsvÄrd med Äterplantering minskar vegetationens förmÄga att absorbera koldioxid. Men i Sverige Àr det istÀllet tvÀrtom. I stÀllet för att vara en kÀlla till utslÀpp fÄngar det svenska skogsbruket och markanvÀndningen (LULUCF) upp enorma mÀngder koldioxid.

Sverige – ett av vĂ€rldens mest hĂ„llbara lĂ€nder

Under 2016 var Sverige ett av de OECD-lÀnder som slÀppte ut minst koldioxid per producerat vÀrde. Endast Schweiz hade en lÀgre koldioxidintensitet. Sedan 1970 har Sveriges produktion blivit sex gÄnger mer effektiv.

2016 lÄg Sverige pÄ 0,10 kg CO2/2011 PPP USD. Motsvarande antal kilo för Schweiz var 0,08 medan snitt inom EU-28 var 0,19 och i vÀrlden 0,32.

Återigen Ă€r den frĂ€msta bidragande orsaken att den svenska elproduktionen har en lĂ„g andel fossila brĂ€nslen. En hög andel fossilfri el, frĂ€mst vattenkraft och kĂ€rnkraft, gör att vi i Sverige kan ha en energiintensiv industri samtidigt som vi bibehĂ„ller en lĂ„g koldioxidintensitet. En utvĂ€rdering genomförd 2019 av Internationella energibyrĂ„n (IEA) visar att Sverige Ă€r ledande i omstĂ€llningen av energisystemet.

Enligt det internationella indexet CCPI, eller Climate Change Performance Index, dÀr det bland annat tas hÀnsyn till ett lands aggregerade resultat vad gÀller utslÀpp av vÀxthusgaser, andelen förnybar energi, energianvÀndning och klimatpolitik, Àr Sverige bÀst i vÀrlden 2019.

Enligt EPI, Environmental Performance Index, som Àr en sammanvÀgning av ett antal kriterier pÄ miljön som upprÀttas för alla lÀnder Àr Sverige sjÀtte bÀst i vÀrlden av totalt 180 lÀnder. BÀst i detta index Àr Schweiz följt av Frankrike, Danmark och Malta.

Sverige Àr Àven i topp vÀrlden, bland OECD-lÀnder, nÀr det gÀller Ätervinning. 2017 försÄgs den svenska marknaden med 1,3 miljoner ton förpackningar för olika typer av varor och drygt 70 procent, eller 942100 ton, lÀmnades in för materialÄtervinning. Vi Àr bÀst pÄ att Ätervinna glas och metall. Det som inte Ätervinns förbrÀnns och anvÀnds till fjÀrrvÀrme. Deponering av avfall förekommer knappt alls i Sverige.

Global Energy Architecture Performance Index 2016 jÀmför energisystemen i vÀrldens lÀnder och rankar dem efter tre faktorer:

  • Ekonomisk tillvĂ€xt och utveckling – i vilken utstrĂ€ckning ett lands energiarkitektur bidrar till eller minskar ekonomisk tillvĂ€xt
  • MiljömĂ€ssig hĂ„llbarhet – pĂ„verkan pĂ„ miljön frĂ„n produktion och konsumtion av energi
  • EnergitillgĂ„ng och sĂ€kerhet – i vilken utstrĂ€ckning energitillgĂ„ngen Ă€r sĂ€ker, tillgĂ€nglig och diversifierad

Enligt detta index Àr Sverige bÀst i EU och tredje bÀst i vÀrlden. Etta Àr Schweiz följt av Norge.

Global Carbon Projects sammanstÀllning Carbon Atlas visar data för utslÀpp av vÀxthusgaser. I deras redovisning ligger Sverige pÄ plats 43 i vÀrlden över de lÀnder som slÀpper ut mest konsumtionsbaserade utslÀpp per capita. I snitt slÀppte varje svensk ut 7,1 ton koldioxid per person 2016, vilket Àr den senaste tidsserien som finns. Högst konsumtionsbaserade utslÀpp per capita stÄr Luxemburg för med 41 ton per Är. TvÄa Àr Qatar med 33 ton följt av Förenade Arabemiraten med 27 ton.

Global Footprint Networks ranking frÄn 2016 visar att Sverige Àr pÄ 16:e plats av de lÀnder som har störst ekologiskt fotavtryck. Enligt denna utrÀkning och ranking Àr den tillgÀngliga biokapaciteten per person pÄ planeten 1,7 globala hektar och varje svensk anvÀnder idag 6,5 hektar. SÀmst pÄ listan Àr Qatar med 14,4 följt av Luxemburg med 12,9. Sett till Sverige som nation har vi dock en reserv om 3,1 globala hektar, eftersom vi Àr fÄ innevÄnare givet nationens landmassa och stora skogar, vilket ger oss en biokapacitet pÄ 9,6 globala hektar per person.

Sammanfattningsvis visar i stort sett alla mÀtningar och olika typer av index som finns att Sverige , i synnerhet som utvecklat vÀlfÀrdsland, Àr ledande vad gÀller hÄllbarhet och miljö ur ett internationellt perspektiv.

Tre sÀtt att mÀta utslÀpp

UtslÀpp av vÀxthusgaser kan mÀtas pÄ tre olika sÀtt.

Territoriella utslĂ€pp – det huvudsakliga mĂ„ttet

De territoriella utslÀppen Àr det huvudsakliga och officiella mÄttet för att mÀta utslÀppen av vÀxthusgaser och anvÀnds för att följa upp klimatmÄlen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Territoriella utslÀpp Àr alltsÄ alltid det som anges om inget annat nÀmns.

UtslĂ€ppen berĂ€knas ”bottom-up” vilket innebĂ€r att detaljerad statistik för utslĂ€ppsdrivande aktiviteter mĂ€ts och rĂ€knas samman. Exempelvis rĂ€knas antalet djur vilket ligger till grund för att berĂ€kna jordbrukets utslĂ€pp. Inom industrin mĂ€ts energianvĂ€ndningen och anvĂ€nds för att berĂ€kna dess klimatpĂ„verkan.

Fördelarna med den territoriella statistiken Àr att den lÀmpar sig bra för att utvÀrdera den nationella utvecklingen och mÄluppfyllelsen. En minskning av utslÀppen inom svensk exportindustri kommer att minska de nationella utslÀppen och reflekteras i statistiken. Det finns dessutom vÀsentligt bÀttre tillgÄng pÄ internationell data jÀmfört med andra mÄtt.

Produktionsbaserade utslĂ€pp – ett kompletterande mĂ„tt

Produktionsbaserade utslÀpp Àr ett kompletterande mÄtt till de territoriella utslÀppen och liknar de territoriella utslÀppen nÀr det gÀller skattningarna för utslÀpp inom Sveriges grÀnser.

Utöver detta tillkommer utslĂ€pp frĂ„n internationella transporter vilket ger en skattning av de utslĂ€pp som svenska företag och personer orsakar utomlands. Över tid Ă€r utvecklingen av de bĂ„da mĂ„tten hĂ„rt korrelerade, men de produktionsbaserade utslĂ€ppen ligger pĂ„ en nĂ„got högre nivĂ„ Ă€n de territoriella. Styrkorna och svagheterna liknar den territoriella metoden.

Konsumtionsbaserade utslĂ€pp – ett tredje kompletterande mĂ„tt

Konsumtionsbaserade utslÀpp Àr ytterligare ett kompletterande mÄtt till de territoriella utslÀppen, men hÀr anvÀnds en helt annan metod för berÀkningarna.

Data frÄn nationalrÀkenskaperna anvÀnds i input-output modeller för att berÀkna de totala utslÀppen frÄn vÄr inhemska slutgiltiga anvÀndning. Det inkluderar hushÄllens och den offentliga sektors konsumtion samt investeringar.

UtslÀppen av vÀxthusgaser frÄn svensk konsumtion har varit oförÀndrade de senaste Ären. UtslÀppen inom Sveriges grÀnser har minskat nÄgot samtidigt som utslÀppen i andra lÀnder ökat i ungefÀr samma utstrÀckning, enligt Ekonomifakta. Störst Àr utslÀppen av vÀxthusgaser i Ryssland följt av Kina och Tyskland.

Fördelen med det hÀr mÄttet Àr att det ger en indikation pÄ hur stora utslÀpp som genererats i produktionen av varor som importeras för slutgiltig konsumtion. Det gÄr ocksÄ att se i vilka lÀnder som utslÀppen sker.

En vÀsentlig nackdel med mÄttet, i synnerhet för ett land som Sverige med ett energisystem med mycket lÄg klimatpÄverkan, Àr att den klimatnytta som svensk exportindustri bidrar med inte syns i statistiken. Utöver att vÄra industrier, i ett internationellt perspektiv, producerar mycket klimatvÀnliga produkter exporterar vi Àven stora mÀngder fossilfri energi till vÄra grannlÀnder. Under de senaste 52 veckorna har elexporten uppgÄtt till 24,1 terawattimmar, enligt Energiföretagens statistik. Det har potential att minska klimatutslÀppen frÄn fossil elproduktion i vÄra grannlÀnder med cirka 14,5 miljoner ton, vilket motsvarar mer Àn en fjÀrdedel av hela Sveriges territoriella utslÀpp av vÀxthusgaser.

Utöver detta rÀknas inte den svenska skogens upptag av koldioxid med i berÀkningarna samt att berÀkningsmetoderna för konsumtionsbaserade utslÀpp i dagslÀget Àr betydligt mer osÀkra Àn de territoriella och tillgÄngen pÄ jÀmförbar statistik för andra lÀnder Àr svag.

PRINCE - Sveriges mÄtt pÄ konsumtionsbaserade utslÀpp

De siffror NaturvÄrdsverket redovisar vad gÀller konsumtionsbaserade utslÀpp kommer frÄn ett forskningsprojekt kallat PRINCE, som stÄr för "Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment".

Enligt det sÀtt att mÀta som redovisas enligt denna metod var de konsumtionsbaserade utslÀppen per svensk och Är 10,11 ton 2016.

PRINCE Àr ett ambitiöst projekt som rÀknar in mÄnga faktorer som pÄverkar Sveriges utslÀpp, bÄde nationellt och utomlands. Men det finns inga internationella jÀmförelser. Data för PRINCE finns enbart för Sverige vilket gör att mÄttet inte kan jÀmföras med nÄgra andra lÀnder. Huruvida 10,11 ton Àr jÀmförelsevis mycket eller lite gÄr alltsÄ inte att utreda.

PÄ PRINCE webbplats stÄr det, översatt frÄn engelska, att:

”Eftersom resultaten frĂ„n PRINCE Ă€r de första indikationerna som producerats för Sverige med dessa metodologier Ă„terstĂ„r mycket arbete med att förstĂ„ och tolka dem samt identifiera vad de innebĂ€r för policys.”

”Mycket av arbetet med PRINCE var experimentellt. Detta innebĂ€r att vissa av de nya indikatorerna, medan de Ă€r lovande, krĂ€ver vidare forskning och förfining innan de Ă€r mogna nog att inkluderas i nationella hĂ„llbarhetsmĂ„tt.”

Med detta i beaktande redovisas mĂ„ttet pĂ„ NaturvĂ„rdsverkets hemsida samt i en mĂ€ngd andra sammanhang. Exempelvis anvĂ€nder Energi- och klimatrĂ„dgivningen dessa siffror vid ”BerĂ€kning av din klimatpĂ„verkan”: "Medelsvenskens utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser Ă€r idag 10 ton per Ă„r. En hĂ„llbar nivĂ„ 2050 Ă€r 1-2 ton per person och Ă„r.”

Sammanfattningsvis Àr konsumtionsbaserade mÄtt ett viktigt komplement, men bör anvÀndas som just ett tredje kompletterande mÄtt. Data Àr osÀkra vilket NaturvÄrdsverket skriver sjÀlva pÄ sin hemsida:

”De konsumtionsbaserade utslĂ€ppen anses dĂ€rför ha en högre osĂ€kerhet Ă€n berĂ€kningen av de utslĂ€pp som sker inom Sveriges grĂ€nser.”

Sverige unikt positionerat

Sverige Àr unikt positionerat med ledande teknik pÄ flera omrÄden inom grön teknik.

I takt med att fokus pÄ klimatförÀndringarna ökat har mÀnniskor blivit alltmer miljömedvetna vilket förÀndrar vÄrt sÀtt att konsumera och transportera oss, men omstÀllningen gÄr fortfarande alldeles för lÄngsamt.

Vi Àr pÄ vÀg in i ny marknadslogik dÀr hÄllbarhet för första gÄngen Àr pÄ vÀg att bli disruptivt. Det Àr första gÄngen som konsumenter och företag kÀnner av konsekvenserna av klimatförÀndringarna. Detta kommer, enligt forskarnas prognoser, att bli mer och mer pÄtagligt. Detta leder till en exponentiell efterfrÄgan efter hÄllbara produkter och tjÀnster. Av förÀndrad efterfrÄgan följer förÀndrat utbud. Den exponentiella tekniska utvecklingen gör att vi allt snabbare kan ta fram lösningar som ett svar pÄ den efterfrÄgan.

Företag som har stor pÄverkan pÄ FN:s hÄllbarhetsmÄl kommer att ha en starkare vÀrdeutveckling pÄ sikt. Det Àr inte lÀngre en frÄga om företag och organisationer ska stÀlla om eller inte, utan hur fort de kan stÀlla om.