2015 i Paris beslutade mer än 190 nationer och tusentals icke-statliga aktörer att skydda och stärka det sociala, miljömässiga och ekonomiska livet på vår gemensamma planet. Tillsammans har de åtagit sig att skapa en mer välmående, motståndskraftig och rättvis värld 2030. Grunden för denna bättre värld är att sätta en gräns för planetens temperaturökning på mellan 1,5 och två grader celsius.

Parisavtalet är ramen för det globala hållbarhetsarbete som nu pågår och ger oss riktlinjer för hur våra framtida samhällen behöver se ut.

Planen framåt innebär att utvecklingen mot hållbarhet behöver accelerera för att uppfylla detta gemensamma åtagande. Det är vedertaget att utsläppen av växthusgaser behöver börja minska år 2020 för att vi ska lyckas nå målet. Om utsläppskurvan börjar böjas först senare så ökar risken att temperaturen inte stannar inom 1,5 grader celsius och nå hållbarhetsmålen för 2030. Givet insatsen och givet vilka enorma fördelar omställningen innebär är ett misslyckande inte ett alternativ.

De aktörer som gemensamt åtagit sig att följa Parisavtalet har i första hand sex viktiga milstolpar att uppfylla senast 2020 enligt ”The Climate Turning Point”:

  1. Förnybar energi konkurrerar ut fossila bränslen som nya elkällor globalt.
  2. Transporter med nollutsläpp är den föredragna formen inom all typ av ny mobilitet i världens stora städer och vägnät.
  3. Storskalig skogsskövling ersätts med storskalig återplantering och jordbruket byter till hållbar praxis.
  4. Tung industri, inklusive järn, stål, cement, kemikalier, olja och gas förbinder sig att följa Parisavtalet.
  5. Städer och stater genomför policys och förordningar för att göra byggnader och infrastruktur helt fria från koldioxidutsläpp före 2050.
  6. Investeringar i klimatåtgärder ligger över 1 biljon, alltså 1000 miljarder, US dollar per år och att alla finansinstitut har en tydlig övergångsstrategi.

Att uppfylla de här sex milstolparna är inte en börda. Tvärtom är det en enorm möjlighet.

Genom att ta oss an den här utmaningen kan vi skapa mer motståndskraftiga, säkra och tillfredsställande livsförhållanden med tillgång till renare luft och vatten, vilka är avgörande för vår hälsa. Vi kan bo i bättre byggnader och skapa mer levande städer som stimulerar innovation och hantera våra resurser mycket mer effektivt än idag. Vi kan skapa nya jobb, ekonomiska möjligheter och tillväxt och regenerera de extraordinära ekosystem som gör vår planet rik. Det innebonde värdet av de här fördelarna sträcker sig bortom de ekonomiska mätvärden vi idag använder oss av. Men vid 2050 kan våra insatser för att minska påverkan från klimatförändringarna göra oss 180 biljoner kronor rikare, även i den meningen.

Mycket av det som det idag råder brist på kan vi få i överflöd, på ett hållbart sätt. Skälet till detta är att vi idag inte använder oss av våra resurser på ett effektivt sätt. Framtida samhällen behöver inte använda fler ingredienser, men har bättre recept, vilket gör det möjligt att fortsatt öka vår levnadsstandard på ett hållbart sätt.

Bevisen för en vändpunkt vid 2020 växer för varje dag som går. De globala koldioxidutsläppen har redan planat ut och förväntas förbli så de närmaste åren, främst på grund av Kinas ekonomiska transformation i kombination med den exponentiella tillväxten i förnybara energikällor och effektivisering världen över.

Det finns många tecken på en ny riktning. Vi ser ett påtagligt skifte i investeringar, snabbare och mer omvälvande tekniska genombrott, kraftigt minskade kostnader för teknik, en fördjupad förståelse för ekosystem, nya hållbara affärsmodeller, politiskt ledarskap och engagemang från medborgare. Allt tyder på att förändringen, och denna nya riktning, redan är igång.

Men när det gäller klimatet är timing allt och vi behöver accelerera förändringstakten för att snabbt minska de globala utsläppen senast 2020. På så sätt skapar vi en ljus framtid.