Exponentiellt tänkande är inte intuitivt för oss människor. Vi är vana vid att förhålla oss till en värld med små, linjära förändringar. Men vi lever nu i en värld av exponentiell utveckling vilket skapar en ökad diskrepans mellan den värld vi lever i och vår förmåga att förstå och förutspå den.

Tänk dig att du tar 30 linjära steg. Du skulle räkna ett, två, tre, fyra, fem och så vidare. Efter 30 linjära steg har du hamnat ungefär 30 meter längre bort och de flesta av oss skulle kunna peka ut på ett ungefär hur långt det är.

Men om du skulle ta 30 exponentiella steg där varje steg är en fördubbling: ett, två, fyra, åtta, sexton, trettiotvå. Var skulle du hamna på 30 steg då? Väldigt få ger det korrekta svaret. Det är en miljard meter bort, eller motsvarande 26 varv runt jorden.

Den exponentiella kurvan är förrädisk för oss därför att den är så blygsam initialt, men sen sticker den iväg på ett sett väldigt få kunde förutse. Kurvan “warpar”, ett nyckelbegrepp vi måste lära oss att förstå. I diskrepansen mellan det linjära och exponentiella tenderar vi att överskatta förändringar på kort sikt och grovt underskatta dem på lång sikt.

Moores lag

Den exponentiella teknikutvecklingen är i sig ingen ny företeelse. 1965 beskrev Gordon Moore denna utveckling i vad som nu är känt som Moores lag. Där observerade han att antalet transistorer i en integrerad krets fördubblas ungefär vartannat år, vilket också skett.

Moores lag kan, utöver beräkningskraft, appliceras på allt från uppkopplingshastigheter, lagringsutrymme, kamerasensorer och annan teknik som är central inom digitalisering. Så allt som har beräkningar som grund, och som digitaliseras, kan alltså utvecklas enligt denna exponentiella lag. Det här har vi sett inom en mängd områden, men vi är bara i början. Många fler områden kommer att utvecklas på det här sättet i takt med att digitaliseringen genomsyrar hela samhället, inte minst inom klimatområdet.

De kommande 100 åren kommer, enligt denna exponentiella lag kallad ”The Law of Accelerating Returns”, att motsvara 20000 år av teknologisk utveckling.

Carbon Law eller kol-lagen

Vi har haft tur. Under årmiljonerna har vår planet kastats mellan istider och varma perioder. Det är bara de senaste 12000 åren, efter att vi lämnat den senaste istiden, som planeten gått in i ett tillstånd vi kallar holocen. Det är under denna unika period mänskligheten har utvecklats och nått dit vi är idag. Det har vare sig varit för kallt eller för varmt. Förutsättningarna har varit exakt rätt för mänskligheten där den globala genomsnittliga temperaturen har legat inom ett smalt spektrum med skillnader på som mest plus eller minus en grad.

Men nu finns omfattande vetenskapliga bevis för att vi, mänskligheten, på eget bevåg är på väg att lämna detta tillstånd. Vi kan inte bortse från de risker detta innebär, där vi på grund av vår påverkan på jordens klimat kan nå trösklar, eller tipp-punkter, som vi inte kan reversera. Ökade havsnivåer, torka och extrema väderhändelser är troligen något som kommer att inträffa om vi inte agerar.

Vi har genomgått ett skifte från att vara en liten värld på en stor planet till att idag vara en stor värld på en liten planet. Vår generation är den första som måste axla rollen som planetskötare och vi måste lära oss fort.

Vi behöver vända utsläppskurvan senast 2020 av två skäl. Dels för att minska risken för dramatiska klimatförändringar, dels för att skapa en bättre värld. För varje decennium efter 2020 är sedan målsättningen, i enlighet med Parisavtalet, att halvera utsläppen. 2050 är målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser överhuvudtaget på jorden.

De goda nyheterna är att vi börjar se de första indikationerna på att den exponentiella ökningen av växthusgaser planar ut. Istället ser vi förnybara energikällor gå in i en exponentiell tillväxtfas och ny teknik användas för att använda jordens resurser mycket mer effektivt.

Vi kan se att vi kan leverera på Parisavtalet och att vi kan böja kurvan. Det är helt nödvändigt och fullt görbart.

Den här utvecklingen, som vi är i inledningen av, behöver följa en global kol-lag, eller Carbon Law. Den stipulerar en exponentiell minskning av utsläpp med målet att bli helt fria från fossil energi. Varje decennium visar kol-lagen att vi behöver halvera våra utsläpp. Denna halvering av utsläppen varje decennium blir en gyllene regel som kan appliceras i vilken skala som helst: som individ, hushåll, företag eller nation och som sedan summeras till en helhet. Detta är den gyllene regel som gör det möjligt för oss att transformera vår livsmiljö till ett stabilt och motståndskraftigt läge.